Hur fungerar aktiemarknaden?

För några år sedan åt jag lunch med en delägare i ett bolag jag jobbade med då. Han är en väldigt framgångsrik investerare i privata bolag och har stor erfarenhet av företagsutveckling. Döm om min förvåning när han berättade att han strategi för börsnoterade aktier vara att med hjälp av en komplex metod försöka lista ut hur en aktie skulle utvecklas de närmaste dagarna baserat på hur dess pris rört sig de senaste dagarna. Detta är alltså en duktig investerare som helt frångår de principer han tjänat alla sina pengar på bara för att det nu gäller ett bolag som handlas på börsen. Det finns ingen skillnad på börsnoterade företag och bolag ur ett investeringsperspektiv, och det är för mig ett mysterium varför folk tror det. Jag tänkte därför förklara hur jag ser på aktiemarknaden och hur det påverkar min strategi.

En aktie är inte en punkt på en graf utan en ägarandel i ett bolag

Aktier är ägarandelar av bolag. Det betyder att en akties värde beror på bolagets värde. Ett bolags värde i sin tur beror på vinsten det genererar. Om du inte tror mig så titta på den här grafen som visar utvecklingen av indexet S&P 500 jämfört med utvecklingen av vinst per aktie för bolagen i samma index. Under de senaste 55 åren har vinst per aktie (för alla aktierna i S&P 500) växt med 6,6 procent och indexet har under samma period växt med 6,7 procent. Det är ingen slump att det är så liten skillnad.  

Hur prissätts aktier?

Det är två faktorer som avgör ett företags (och därmed aktiers) värde: det framtida kassaflödet och avkastningskravet på aktien. Med avkastningskravet menar jag vilken avkastning du kräver på att investera dina pengar. Om vi tar ett exempel: Apparater AB gör en vinst på 2 miljoner kronor per år. Anta att den vinsten kommer vara oförändrad de närmaste 30 åren. Vad är jag villig att betala för Apparater AB då? Om jag köper hela bolaget för 10 gånger vinsten, alltså 20 miljoner kronor får jag en förväntad avkastning på 10% (2 mkr i vinst /20 mkr i bolagsvärde). Tänk på det som ett bankkonto med 10% ränta där du stoppar in 20 miljoner kronor. Om jag nöjer mig med 5% avkastning kan jag köpa hela bolaget för 40 miljoner kronor. 

Men nu är det inte bara jag som köper aktier så värdet på bolaget kommer inte bestämmas av vad jag är villig att betala. Priset kommer istället att avgöras av marknadens avkastningskrav. 

Marknadens avkastningskrav

Alla typer av tillgångar kan kategoriseras baserat på vilken risk de har i förhållande till andra tillgångsslag. Med risk menar jag sannolikheten att man förlorar hela eller delar av sitt investerade kapital. Aktier är t.ex. mer riskfyllda än statsobligationer. Den begärda avkastningen för ett tillgångsslag fastställs baserat på avkastningen av tillgångsslagen som har mindre risk än dem. I exemplet nedan utgår vi ifrån att räntan på 5-åriga amerikanska statsobligationer är 5% (jag vet, det låter sjukt men så var det en gång i tiden). Amerikanska statsobligationer har väldigt låg risk. Vetskapen om att man kan få 5% avkastning för att låna pengar till amerikanska staten sätter ribban för vilken avkastning man kräver för tillgångar med högre risk. Det skulle ju inte vara så smart att låna pengar till ett bolag mot en ränta/avkastning som är lägre än vad man kan få lånar ut pengarna till amerikanska staten, eftersom risken att man inte får tillbaka pengarna är högre. Så för att låna ut pengar till högkvalitativa företag krävs högre avkastning/ränta än 5%, i det här exemplet ungefär 7%. Aktier har högre risk än obligationer, så avkastningskravet måste höjas, till 10% i det här exemplet. Sen forsätter det så allteftersom risken ökar. 

Bilden kommer från Howard Marks bok The Most Important Thing.

Inom aktiemarknaden finns det såklart också skillnader. Vissa aktier har en högre risk än andra. Det kan vara på grund av t.ex. hög belåning, råvaruexponering eller konjunkturkänslighet. Så även inom aktiemarknaden finns det skillnader i avkastningskrav. I exemplet på bilden så ligger avkastningskravet på kvalitetsaktier på 10% och mindre bolag på 13%. 

Givet detta är det bli uppenbart varför räntorna riksbankerna sätter har så stor betydelse. När räntan är 0% kommer avkastningskravet för alla tillgångar att minska.

Vad betyder detta för aktiemarknaden?

Börsen är i praktiken en stor gissningsmarknad där alla gör sitt bästa för att gissa hur ett bolags vinst kommer att utvecklas i framtiden. När de har en uppfattning om vad de tror, vet de också vad de är beredda att betala för aktien eftersom marknadens avkastningskrav är hyfsat givet. Den som är bäst på att förutspå framtida vinst kan tjäna mycket pengar. Den stora utmaningen är att det är väldigt svårt att gissa bättre än den stora massan. 

Det mest kända exemplet på massans intelligens är det som Jack Treynor gjorde då han lät 56 studenter gissa hur många godisbitar (Jelly Beans) det fanns i en glasburk. Av de 56 studenterna var det bara en som hade en bättre gissning än gruppens genomsnitt. Det har gjorts flera liknande tester och alla visar att grupper av människor i genomsnitt gör bättre uppskattningar än enskilda individer.

Sen är det så att de flesta inte investerar så långsiktigt. En stor del av marknaden försöker bara gissa hur aktiekursen kommer att utvecklas inom de närmaste månaderna. Vad de i praktiken gör (ibland utan att veta om det) är att de försöker förutspå kortsiktiga förändringar i antingen 1) förväntad framtida vinst eller 2) avkastningskrav. I slutändan är det ändå bolagens långsiktiga utveckling som avgör avkastningen.

Hur går det att tjäna pengar på aktier då?

Den första insikten är att om du investerar blint i aktier utan att göra egen analys så kommer du över tid få samma avkastning som marknaden. Det enda sättet att slå index är hitta situationer där man tror att marknaden 1) uppskattar den framtida vinsten fel eller 2) har satt risken/avkastningskravet fel. Det är inte enkelt, men det går. Det gäller att hitta en fördel som ger dig en bättre chans att gissa rätt än andra. Här är några förslag: 

  • Annan tidshorisont: Mitt favoritsätt att ha en längre tidshorisont när jag utvärderar bolag. Om 95% av alla investerare försöker lista ut hur ett bolag eller avkastningskravet kommer att utvecklas det närmaste året får man en enorm fördel om man tittar på 5-10 års sikt. 
  • Överreaktioner. Människor har en tendens till att tillskriva händelser i närtid större betydelse än vad förtjänar. Det gör att negativa händelsers långsiktiga effekt överskattas och att bolag kan bli undervärderade i samband med negativa händelser. 
  • Underanalyserade bolag. Här handlar det om att analysera bolag som främst på grund av sin storlek inte är så välanalyserade. Om du är en av tre investerare som analyserar ett bolag har du en bättre chans att bli den som kan mest. Jag tror att denna kategori kommer få mindre betydelse i framtiden på grund av bättre informationstillgång. Det finns miljontals begåvade småinvesterare med tillgång till all information som behövs för att göra en vettig analys. Antalet bolag som förbises kommer sannolikt att minska. 
  • Kortsiktig osäkerhet: Bolag vars kortsiktiga resultat kan variera kraftigt men vars långsiktiga utveckling känns positiv och säker är ofta bra investeringar. 

Sen är det tyvärr inte så enkelt att bara för att man automatiskt slår index för att man använder en av metoderna ovan. Det kräver mycket tid och arbete att lyckas förutspå framtiden bättre än den stora massan. 

Sammanfattning

  • Aktier är ägarandelar i bolag.
  • Det spelar ingen roll om ett bolag är börsnoterat eller inte - värdet är det samma.
  • Aktiepriser avgörs av förväntad framtida vinst och avkastningskravet.
  • Marknadens avkastningskrav på aktier beror på vilken avkastning du kan få på tillgångar med mindre risk.
  • Det är svårt att gissa bättre än marknaden, men det går.
  • Om man vill så index måste man utnyttja de tillfällen då marknaden felprissätts.